Nagra dagar har gatt nu i Sydney och darmed ocksa nagra aventyr. Igar var vi ut till Blue Mountain Natinal Park. Och som vanligt da vi ska ut pa dagsturer sa hamnar vi pa att klattra upp och ner for berg. Denna gang var det dock lite lindrigare an de tidigare turerna, men varldens brantaste trappa, som ar ca 900 steg klamde vi dock. Vi var en liten grupp pa bara sex personer och tva av de andra var ocksa fran Sverige sa vi fick prata av oss lite med dem.

Det fanns aven andra saker att se i parken an bara berg, stegar och svenskar. Balnd annat kangurur, varldens giftigaste spindel samt tva av varldens giftigaste ormar (inklusive den allra giftigaste). Dock lyckades vi bara fa syn pa kangururna.

Senare pa kvallen var vi ut och testade pa hur Sidneys uteliv var i forhallande till Tokyo. Och de kan det dar med att halla igang aven har.

Men vi har inte bara roat oss. I forrgar var vi antligen friska igen bada tva sa da tog vi oss ut och sprang i Sydneys vackra tradgardar. Det blev blatt det andra loppasset sen vi lamnade Sverige, men de promanader som vi gor dagligen gor att vi inte blivit helt forslappade anda.

Vi ar i nulaget i Motueka. Idag har vi vandrat i Abel Tasman National Park, vandringen tog ca. 5 timmar. Det var valdigt fint, men det var lite val mycket likadan natur overallt, vilket gjorde att det blev nastan lite segt. Var proviant bestod av 4 tekakor var. Vi at frukost kl 7 och fick middag kl 18 pa kvallen, vilket gjorde att vi var ganska trotta och griniga mot slutet av vandringen.

Imorrn aker vi till Christchurch och pa mandag morgon aker vi till Australien.

Äntligen, nu är vi på Arlanda. Vi har införskaffat livsförnödenheter för att överleva i Tokyo/Japan; snus och snaps (Skåne).

Vår morgon började bra, vi skulle som de vana orienterare vi är, gena. Det gick si sådär, vi fick hoppa över ett stängsel och klättra ner för en brant för att ta oss ut ifrån parken vi befann oss i. Väl nere på marken, åker flygbussen om oss och vi får löpa utav bara fan för att springa ikapp och stoppa den innan den åkte vidare. Vi hann, givetvis.

Nu väntar vi på kungen och lite ambassadörer som ska vinka av oss här, hoppas de håller tiden.

Nu är det banne mig ganska nära. Väskan är packad, sista Dukoralen tagen och allt är under kontroll.

Anders lägger i skrivande stund sista handen vid förberedelserna till SM som går av stapel i Orsa i helgen, för att senare under eftermiddan/kvällen dra ner till Stockholm. Jag följer efter tidigt imorgon, revelj blir klockan 03.30 (Ouch!).

Spänningen är olidlig. Är Tokyo verkligen så mycket större än Orsa? Finns det något köpcentrum där som slår Galleria Kalix? Svaren får vi om ett par dagar.
Lördag förmiddag klockan 10.15 går flyget från terminal 5. Kungliga hovet samt delar av regeringen har lovat att komma för att vinka av oss. Kommer även du?

Tokyo har en yta på 621,81 kvadratkilometer, det bor cirka 8,5 miljoner i den. Det är fruktansvärt mycket folk på en liten yta. Jag och Mathias kommer landa där på söndag morgon och då påbörjas vårt uppdrag att leta rätt på min vän Aron. Det blir verkligen en utmaning! Han sa att han bor 20 minuter ifrån ”ett centrum”. Vi har garderat oss med kartor, fångsthåvar, GPS:er och spårningsutrustning.

Ryggsäck ja, det blev en 75 liters istället för en 40 liters för mig. Får se om det räcker, om inte annat får väl även jag roa mig med att skaffa en ny garderob i Thailand…

Idag tar vi den sista dosen dukoral, diarremedicin, som kan ha bieffekt (surprise!) diarré. Matias har även problem med att lita på sig själv när det gäller biljetterna, lutar nog åt att jag får styra upp det hela!

Idag ska jag iväg och raida apotek och skatteverket (förbannade deklaration).

Minst en lägesrapport kommer innan vi far på lördag.

Tisdagen var en jobbig dag, Stumbjörn stod som väntat i mördarbacken och jagade mig hela vägen upp. På det stora hela var det faktiskt väldigt roligt att få vara med i skidcirkusen för en kort stund igen.

Imorrn smäller det, blev tillfrågad igår om jag ville åka i det vinnande stafettlaget på SM i Falun imorrn. Givetvis, svarade jag. Med tanke på den brutala form som jag uppvisat på träningarna (osäker på plural där) det senaste halvåret var det inget snack om saken.

Jag återkommer med en rapport om huruvida det var stumbjörn eller superjag som åkte.

För att hålla koll på live-resultat och onlineradio, gå in på http://www.skidsm2008.se/

Förberedelserna börjar gå in i slutskedet nu men fortfarande händer det en del grejer. Till exempel så bokades Brunei-Singapore-biljetten om så sent som i måndags.

Annars så är det rännskitsvacciner som är det heta just nu. Jag kör på två olika, Anders hoppas på att det räcker med en.
Även ryggsäckar är i ropet nu. Anders tvivlar på att han kommer behöva en stor 60+, utan att han kommer klara sig med en 40 liters. Själv tänkte jag införskaffa en helt ny garderob i Thailand, så jag kör på 60 liter. Tror vi har en 90 liters liggandes någonstans här hemma, men det finns ju trots allt gränser…

Åh, förresten. Jag har fått jobb till nästa vecka. Snöskottning. Yay!

Brunei är ute ur bilden, vi har skalat bort det så vi får mer tid att ta oss upp genom Singapore och mot Thailand.

Idag har jag även installerat ett bildgalleri här på bloggen, så vi lättare kan lägga upp bilder när vi är på resande fot. Provar det i ett inlägg lite senare.

Förresten, förtidsdeklarera. Massor av vuxenpoäng att hämta där. Så ni vet.

Kom nyss tillbaka från en helg i Idre Fjäll, jätteroligt! Snowboard, utgång och trevligt sällskap.

Till saken; eftersom framförhållning är en begränsad vara hos oss, så är det tur att detta dök upp. En arbetskamrat till mig, som bott i Sydney, berättade idag att hon kanske åker tillbaka till Sydney och eventuellt får vi lite hjälp med markservice ifall hon gör det. Om inte, så har hon redan gett oss lite tips på var vi ska bege oss och vad vi kan roa oss med. Vi får se hur det går!

Jag ska flika in en sak i snödiskussionen, eller rättare sagt citera min Morfar:

”Jag gillar inte snö, jag har ingen nytta av den.”

Angående det förra inlägget:
Givetvis kan även jag gilla snö, men det brukar gå över ganska snabbt. Just nu har det verkligen gått över och det ska bli väldigt skönt att få slippa den ett tag framöver!

En topplista över varför snö är värdelöst:

1. Den ska skottas bort (Klyftiga kommentarer från folk i lägenheter behövs ej).

2. Jag är ansvarig för spårsystemet till en skidorientering som ska gå i helgen och det har snöat 3 ggr den senaste veckan.

3. Man kan halka och falla över extraljusen på bilen då man går ut för att sätta i motorvärmaren.

Extrajobbet med motorvärmare är ju ytterligare något som de i varmare länder slipper.

Se bara på bilen här, ingen motorvärmare där inte:

Snö, snö, förbannade snö!

Enligt alla prognoser skulle det komma nån flinga igår på eftermiddagen, men nu har det snöat ett dygn i sträck. Sällan har jag känt sådant hat mot vädret, och det är ju knappt några moln på himmelen. Det är ju nästan blått men ändå kommer det helvetessnö!

Jag kanske kör på det där med att starta resan i förväg som jag var på väg att göra för några dagar sen, alternativt stannar i något av länderna vi passerar där de aldrig hört talas om snö och aldrig mer kommer tillbaka hit upp.

Till helgen ska vi ha avslutning med jobbet i Idre fjäll, snowboard står på programmet. Igår försökte Mathias nästan tjuvstarta resan, men han nöjde sig med att växla till sig lite resecheckar. Lär ta tag i det jag också, det får vara denna veckas uppdrag. Har bara nästa vecka kvar på jobbet, efter det kör jag lite ”lugnet före stormen”, innan vi sticker 29 mars.

I övrigt bör jag införskaffa en ryggsäck, det får bli mitt uppdrag nästa vecka. För inte kan jag jobba ihjäl mig heller?

Var idag till storstan Luleå och fixade lite dollar på Forex.

Direkt efter det drog jag till Kallax för att hämta mor min som kommit hem från våra grannar med olja i väst. Då jag gick in på flyplatsen med hela resekassan plus lite till så var det en kittlande tanke som slog en; Man skulle ha kunnat hoppa på första bästa flyg och dragit till My Kingdom Come (eller i alla fall till ett Schengenland eftersom jag bara hade körkortet som id).

Tyvärr får det dröja ytterligare någon vecka innan det är min tur att resa, men det kändes som att friheten var nära i alla fall.

Eftersom folk tror att vi är nya på det här med globetrotting så kommer det in en del goda råd. Några av dessa kan vi inte låta bli att publicera här.

-Se upp för de japanska tehusen och tjejerna där.

-Ta inte emot godis från främmande gubbar

-Sug inte på gamla gummidäck

Återstår att se om vi klarar av att hålla oss från allt detta.

Givetvis har vi haft en stab av folk som skött planeringen av resan för oss, men vi har ju ändå hållit koll på vad dessa har gjort.

Resplaner har gjorts upp och förkastats, biljetter har köpts, valutor växlats, visum införskaffats. Nu är det i princip bara väskorna som ska packas. Vad som kommer med i dessa beror lite på hur många bärare vi tar med oss, för vi har ju självklart bokat några platser utöver det absolut nödvändiga (Nej, det betyder inte att du kan få följa med).

Hej och välkomna allesammans.

Här kommer ni kunna följa våran resa, kallad World Tour 2008.

Vi kommer att skriva lite om förberedelserna innan, och givetvis om de olika platserna vi passerar.